E-HANDELNS KLÄDRETURER
EN MILJÖBOV

E-handeln växer snabbt, och med den även mängden returnerade varor. Inom modebranschen är andelen returer särskilt hög, med stor negativ miljöpåverkan som följd.


SHARON CULLINANE
Professor i hållbar logistik. Doktorerade på tunga lastbilar i Storbritannien 1987 och har varit verksam i Egypten, Frankrike och Hong Kong. Kom till Handelshögskolan 2015.

Sharon Cullinane och hennes kollega Michael Browne har studerat den energianvändning och miljöpåverkan som uppstår när konsumenter returnerar kläder de har köpt på nätet.


– Vi valde att titta på modebranschen på grund av den stora mängden returnerade varor, och att många returer skickas över nationsgränser för att hanteras. I genomsnitt returneras 22 procent av alla kläder som köps online i Sverige, men andelen varierar mellan 18 och 60 procent. Till exempel returnerar unga människor mer kläder än äldre, och kvinnor mer än män. Och trendiga plagg returneras mer än basplagg, säger Sharon Cullinane.


Norm att överbeställa

Med e-handeln har ett nytt kundbeteende uppstått, där man systematiskt överbeställer varor. För att hitta rätt storlek eller den perfekta färgen beställer kunderna hem fler plagg än de avser att behålla, och returnerar allting utom ett eller två plagg.


– En av anledningarna till att det är så populärt att returnera varor är att processen är okänd – man vet inte vad det innebär att returnera något, kostnaden är dold. Kunder tänker på fördelarna snarare än konsekvenserna av sitt agerande. Det är svårt att föreställa sig att varorna kanske fraktas hundratals mil innan de läggs ut till försäljning igen, säger Sharon Cullinane.


De mest frekventa kunderna är också företagens bästa kunder och ingen vill riskera att tappa marknadsandelar till konkurrenter genom att vara först med att ta betalt för returer.

I slutända måste vi betala lite mer

Sharon Cullinane har identifierat tre aktörer som behöver agera för att minska den negativa klimatpåverkan:


– Till att börja med måste kunderna inse hur mycket returerna påverkar miljön och agera mer ansvarsfullt. I andra hand kan e-handelsföretagen vidta åtgärder för hantera returnerade varor på ett mer effektivt sätt. De har även ett ansvar att inte uppmuntra sina kunder att returnera varor. I tredje hand måste transportföretagen både förbättra sin effektivitet och växla över till lager och transporter med mindre miljöpåverkan.


– En annan intressant lösning är kopplad till den växande trenden med delningsekonomi. Returnerade varor kan skickas direkt till en annan kund. Det sker också en utveckling av digitala verktyg som kan hjälpa kunderna att göra bättre val när de handlar, säger Sharon Cullinane.


Men i det längre perspektivet tror Sharon Cullinane att det är oundvikligt att börja betala för de verkliga kostnaderna för returnerade varor.


– Vi vill alla köpa saker så billigt som möjligt, det är fullt naturligt. Men i framtiden måste vi vara beredda att betala lite mer för produkterna.

KONSUMTIONSTECKEN PÅ ATT LÅGKONJUNKTUR ÄR PÅ VÄG

I Konsumtionsrapporten 2019 ser forskarna flera tecken i den svenska konsumtionen som tyder på att en lågkonjunktur är på gång.

– Årets rapport heter ”Orosmoln” och visar att sötebrödsdagarna är över och att svångremmen börjat dras åt i Sverige, säger John Magnus Roos, forskare vid Centrum för konsumtionsvetenskap.

Men trots allt så ökade den totala konsumtionen i Sverige under 2018. Detta förklaras av att de stora konsumtionskategorierna ”mat” och ”bostad” ökade mer än på länge.

BJUD IN EN ETNOLOG I DIN GARDEROB

I projektet ”Hållbara garderober” undersöker forskarna Magdalena Petersson McIntyre och Elias Mellander hinder och möjligheter i konsumentbeteende för omställningen till en cirkulär modeekonomi. Genom att besöka privatpersoners garderober och intervjua dem om deras klädkonsumtion försöker de få svar på vad våra kläder betyder för oss, och hur vi kan få till en mer hållbar modekonsumtion. Resultatet från studierna kommer sammanställas och fungera som underlag till design- och affärsutveckling. Projektet finansieras av Vinnova.